Flugfiske (Tvåhands) Översikt

Beskrivning (Grunderna)

De allra flesta startar med vanligt enhandsflugfiske och vill senare utveckla sig ännu mer. Då kommer tvåhandsflugfiske ofta in i bilden.

Den vanliga bilden av tvåhandsflugfiske är att man står i en större älv och fiskar efter stor Lax och Öring, men det finns fler dimensioner än det.



Tekniken skiljer sig en hel del från det vanliga enhands-fisket. Som namnet förtäljer så använder man två händer, en annan stor skillnad är att tekniken oftast används på så sätt att man aldrig har hela linan i luften, och aldrig svingar hela linan bakom sig. Man startar kastet med linan i vattnet och man avslutar kastet med linan i vattnet.



När det gäller kasten inom tvåhandsfisket så är det absolut vanligaste "Spey kastet".



Spey-kastet har flera olika förgreningar och tekniker men vi tar det mest grundläggande.

Speykastets stora fördel är att man kan fiska platser med hinder i bakgrunden som är svåra att komma åt med vanliga kast. Detta på grund av att flugan aldrig förs bakom fiskaren, utan istället bara touchar vattenytan vid sidan av. Med hjälp av en stor linbåge i luften utnyttjar man vattenytans friktion mot flugan och tafsen, för att sedan elegant föra över kraften till ett kast.



Kastbeskrivning Spey:

Man börjar med att ha rätt längd lina utanför den yttre spöringen. Om man fiskar med en Weight Forward (en lina med en tjock klump längst fram) så skall hela klumpen vara utanför den yttre spöringen.


- Man lyfter hela fluglinan ur vattnet med en lätt men accelererande rörelse.

- Man vrider kroppen och vinklar spöt snett bakåt så att det skapas en båge på linan, en så kallad "D-loop".

- När flugan, tafsen, och en bit av linan touchar vattnet straxt uppströms fiskaren så har man laddat spö och lina på rätt sätt för att lägga ut framkastet.

- Med en kontrollerad och bestämd acceleration så för man spöt framåt och stannar vid ca klockan 2 för att skjuta ut linan.

Utrustning

Utrustningen skiljer sig inte nämnvärt med enhandsutrustningen.



Tvåhandsspön ligger oftast i de högre klasserna (8-12), och längderna är oftast betydligt längre än standardlängden för enhandsfiske (9 fot).
Tidigare så har tvåhandsspöt endast förekommit bland de tyngre klasserna, men nu finns de även i lättare klasser, vi pratar om så kallade Switch-spön.

Ett Switch-spö är unikt, och likt en hybrid mellan enhands och tvåhands. De finns i låga till höga klasser. Spöt är inte fullt lika långt som ett rent tvåhands, men inte lika kort som ett enhands, de brukar ligga mellan 10-12 fot.
Switch-spöt ser ut som ett längre enhands, dock så har spöt även en längre "butt"-del, alltså har nederdelen av spöt ett korkhandtag så att man skall kunna använda båda händerna. Med tanke på utformningen av Switch-spöt så är det tänkt att man ska kunna använda spöt både som enhands och tvåhands, men också efter mindre fisk och i mindre vatten.



Rullarna inom tvåhandsfisket är större för att kunna ta de grövre linorna.


Linorna till tvåhandsfisket finns i många olika utföranden, man kan bland annat fiska med heldragna linor (DT) och WF (Weight forward).
Ett annat linsystem som har blivit mer och mer populärt är "klumpsystemet", det betyder kort och gott att man har en tunn skjutlina med en ögla längst ut på spetsen. Med den här öglan så kan man koppla olika slags spetsar (klumpar) för att passa in precis det rätta fisket för tillfället. Det kan handla om olika densiteter men även olika taperingar på klumpen, alltså hur den är uppbyggd och var den största vikten ligger fördelad.
Detta system gör att man slipper att bära med sig massvis med olika linor, man bara byter ut spetsarna istället.